”När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man ibland att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på.”

Så var det för Nalle Puh och så är det för mig, ganska ofta. Faktum är att väldigt många av mina idéer spricker innan de ens hinner ut i det fria, men idén med trädgårdsbod på baksidan av carporten blev precis så bra som vi hoppades.

Här är skissen, gjord i ett enkelt ritprogram:

…men ett av alla hinder på väg mot verkliga hus var att platsen för den tänkta carporten ockuperades av två enorma granar och en garagenedfart. Efter trädfällning, stubbfräsning och grävmaskinshjälp blev marken så plan att konturerna till carporten kan börja formas…

..och efter att vi paddat grus till golv materialiseras det väggar och tak och fantastiska takstolar runt mig och min målarplats.  Bara sådär!

Efter att bilarna fått sina platser börjar också min bod bli verklig.

Ta-da! Boden är hel, trädäcket är lagt och lamporna fungerar (stolt mobilkamerafoto i regnväder)….

…och duka hann vi också, precis innan gästerna kom.

Som bonus kan däcket också användas till scen efter middagen. Rekommenderas.

Tack alla som hjälpt till, och särskilt Pappa Snickare. Det var inte a piece of cake, men det var väldigt, väldigt roligt.